Iron Maiden..... SCREAM FOR ME STOCKHOLM!!!!

I lördags var jag (och många andra maidenfans) på europas största inomhusspelning på Friends arena och såg Iron Maiden!!

För att göra en lång historia kort så kan jag ju säga att det här var nåt av det bästa jag sett i hela mitt liv, tror nästan inte det går att toppa. Och eftersom det var inomhus och mörkt så snålade dom verkligen inte på pyron (eld och fyrverkerier).

Vi stod ganska så långt fram, typ 20 meter ifrån scenen (vilket är långt fram) och det gick att se ganska bra också faktiskt, även fast jag helt plötsligt blev väldigt kort, så det var tur att dom hade skärmar på sidan av scenen.

här har jag fotat monitorn

Bandet är ju som sagt ett av världens största heavy-metal band och dom gjorde sig verkligen förtjänta av den titeln den här konserten. Till och börja med Bruce Dickinson, den här sångaren är ju inte direkt ung och vacker längre, han börjar närma sig 55 år men kan ändå springa runt på scenen som en oljad blixt, människan står aldrig still. Och rösten, herregud säger jag bara, att han klarar tonerna, det finns verkligen INGEN som klarar av att sjunga som honom. 

Och ja resten av bandet var lika makalösa som han, Steve Harris (bas) springer runt som en vettvilling på scenen och hoppar på medhörningen, Adrian Smith (gitarr) håller sig i bakgrunden men är alltid lika läskigt säker och sjunger med Bruce i vissa låtar, Dave Murray (gitarr) är alltid precis lagom, han hoppar runt lite även han men står ändå troget vid Adrians sida, och såklart Janick Gers (gitarr) som hoppar, skuttar, marscherar, spelar med en flagga över ansiktet (säker?) och bäst av allt, kastar runt gitarren för allt vad han är värd. Och Nicko McBrain (trummor) syns inte så mycket men kamerorna visar hans skrattande ansikte när Bruce retas genom att dra i cymbalerna och tvingar honom att spela trumsolo!! 

Observera att dessa gubbar är över 50 år allihopa!!! 

Bruce Dickinson vevar en flagga i ansiktet på Janick Gers som fortsätter spela

Det bästa på hela konserten? är nog lättare att plocka ner månen än att välja här, men det måste nog bli mina favoritlåtar Afraid to strangers och Phantom of the opera, sen självklart Fear of the dark när hela friends arena blir en stjärnhimmel av mobilskärmar och alla galna hårdrockare blir en stor brölande kör som sjunger med i hela låten, tondövt och gräsligt.... vackert, det är kärlek mellan bandet och publiken!!

den sämsta?? Var förbandet Sabatons ljud, dom spelade alldeles för högt så det gick inte att höra vad dom sjöng eller spelade och jag är ju inget Sabatonfan sedan tidigare så passade på att göra ett toabesök!

Plus i kanten var att insläppet i Arenan var oerhört organiserat och gick lugnt, sansat och smärtfritt!

Så vad kan jag säga efter den här konserten? samma som alltid: UP THE IRONS!!!! 

lägger upp lite bilder, jag har tagit alla bilder och därför är bilderna inte alltid de bästa! 

Janick Gers (till vänster) och Steve Harris (till höger)

Bruce Dickinson

The Trooper, och enligt tradition har Bruce röd armejacka och viftar med en gigantisk Union Jack

Fotade monitorn igen

Favoriten Phantom of the opera

Stor Eddie under Run to the hills

Ännu större Eddie under Seventh son of a seventh son

Bruce framför Eddie

Och Slutligen en gigantisk Eddie under låten Iron Maiden

Lite fyrverkerier under Run to the hills

Aces High!!!

Den Flyende Mannen

The King strikes again!!!

Jag har läst rätt mycket de senaste dagarna och nu idag blev jag klar med ännu en Stephen King bok.
Denna gång vart det "Den flyende mannen" och den här var en bok värd att tävla med "Under Kupolen".
Dock slutade denna bok på samma sätt som jag trodde men det vart ändå på ett väldigt oväntat tillvägagångssätt så jag var nöjd iallafall!

Handlingen: Ett framtida USA, det finns starka samhällsklyftor. Huvudkaraktären Ben Richards tillhör de fattiga och när hans dotter blir sjuk och de måste ha råd med sjukvård så är hans enda utväg att ställa upp i de tv-sända tävlingar där deltagarna vinner pengar men de kan förlora t.ex. en arm eller ett öga.

Ben Richards ställer upp i den farligaste av alla, Den Flyende Mannen. Han framställs som ett asocialt monster i ett tv-program. Efter det släpper det ut honom i staden, han får tolv timmar på sig och en summa pengar. Efter det börjar han jagas, och allmänheten hjälper till genom att informera Jägarna om de ser honom. För varje timme han lever får han 100 dollar som går till hans familj men han förväntas inte överleva.

Klarar han att hålla sig undan en månad får han en miljard dollar och får leva.

Det är lite "Hunger Games" stil på den här boken men samtidigt inte... Här är det bara en som blir jagad och han får ta vägen precis vart han vill.
Jag gillade den här mycket mer med tanke på att jag gillar framtidsfiction och det här var en actionladdad bok. Det hände så mycket hela tiden att man tänkte att den här boken behöver inget klimax men naturligtvis fick man ett iallafall som toppade alla tidigare händelser i boken.

Den här boken var ganska tunn men ändå hade King lyckats klämma in både det ena och det andra mellan pärmarna. Och precis som med "Under Kupolen" och "Om en Buick 8" så höll han fast en ända fram tills slutet och då var det svårt att lägga boken ifrån sig, trots att man ville för att det kunde vara så äckliga beskrivningar av mord och än det ena än det andra..... man fortsatte iallafall.

Stephen King = Levande legend

Finns många omslag till den här boken, här är det jag lånade på biblioteket

och här är ett som jag hittade på google bildsök

om en Buick 8

Läste en Stephen King bok till. Denna gång var det "Om en Buick 8" som jag läste. Denna var inte lika bra som "Under Kupolen" men denna var riktigt bra även den. Om inte annat precis lika skruvad!!!

Handlingen är som följer: Curt Wilcox och hans kollegor vid delstatspolisen i Pennsylvania kommer över en  gammal övergiven Buick 8. ganska snart står det klart att den här Buicken inte riktigt är som den ska, för den är besatt av onda krafter.

Flera år senare (Tror det är 20 men minns inte riktigt) Curt Wilcox är sedan ett år tillbaka död, dödad av ett rattfyllo i trafiken. Hans son Ned är ca 18 år och bearbetar sorgen genom att vistas på polisstationen och nära sin fars kollegor, de blir som en ny familj för honom. Han blir besatt av den gamla Buicken i skjulet och till slut bestämmer sig hans nya vänner att berätta historien om Buicken i skjulet. Ett beslut som som får livshotande konsekvenser för dem alla.

Nu är det massa saker som händer i den här boken som jag väljer att inte nämna av just den anledningen att jag inte vill förstöra hela grejen med att läsa den här boken där 50 % går ut på att man ska bli sjukt chockad över alla skumma grejer som händer. Och som sagt, den har boken tar så mycket oväntade svängar och det händer jätte mycket oväntade saker, den ena mer skruvad än den andra!!

De första tre fjärdedelarna av boken kändes liksom som en väntan på att nåt mer actionladdat skulle hända, uppladdningen för bokens klimax! Så när jag läst typ halva boken och inget jätterafflande hade hänt så hoppades jag på att: nu blir ett riktigt saftigt klimax....

och jag blev inte besviken. Även fast den här boken inte tog sig ända upp till "Under Kupolens" kvalité så är den klart läsvärd!

10 fiktiva personer att..... ääuhm inte älska

Ja, häromdagen gjorde jag ju en lista på 10 fiktiva personer jag älskade och den här gången blir det just det motsatta (vill inte använda mig av ordet hata) och flera av karaktärerna kommer från samma böcker/filmer/serier


Karaktär 1: James "Big Jim" Rennie i Stephen Kings Under Kupolen!

Himla sjuk, självisk och äcklig gubbe alltså!!! Det värsta är att han gör ju precis vad som helst för att få som han vill (ja även mördar och försöker få folk arkebuserade) och sen hävdar att allt han gör är för folks bästa. Okej känns inte som om jag behöver säga mer egentligen

Big Jim spelad av Dean Norris

Karaktär 2: Pete Randolph i Stephen Kings Under kupolen!

Den här mannen har tydligen inga egna ben att stå på, han är polismästare i Chester's Mill men är också Big Jims nickedocka, om Big Jim säger: hoppa, säger Pete Randolph: hur högt? Och det blir ju inte så bra att polisen är korrumperad i ett läge som detta.

Kevin Sizemore som Pete Randolph (av nån anledning heter han Paul i serien)

Karaktär 3: Jackson "Jax" Teller i Sons of Anarchy!

Kan höra SoA fans över hela jorden bryta ihop i tårar nu, och visst... Jax är en riktigt snygging men det tog liksom slut där för man kan ganska enkelt beskriva honom med två ord: Kallblodig Psykopat! Han gör precis allt för att han ska få som han vill, mördar även folk till lite höger och vänster som gör honom sur. Man gillade honom i början av serien, han verkade ha vettiga mål, att inte försöka mörda så himla mycket folk och kanske lägga av med vapensmuggling. Sen går säsongerna och allt eskalerar till katastrof (enligt mig)

Jackson "Jax" Teller, spelad av Charlie Hunnam (som är en fantastisk skådespelare och gör den här rollen riktigt bra) här tillsammans med sin flickvän (senare fru) Tara Knowles som spelas av Maggie Siff (även hon är en fantastisk skådespelare)

Karaktär 4: SS Officer Hans Landa i Inglourious Basterds!

Till och börja med så är den här gubben sjukt läskig och man vet aldrig vart man har honom, som en tickande bomb som vilken sekund som helst kan explodera och döda så många människor som möjligt.
Sen är han ju nazist och medlem i SS så det blir ju då självklart att jag inte tycker om honom.

Hans Landa spelas av Christoph Walz i Quentins Tarantinos film

Karaktär 5: Dolores Umbridge i Harry Potter och Fenixordern!

Detta är en jobbig tant som hela tiden hävdar att det är hon som har rätt och precis allt måste skötas på hennes sätt. Annars så blir det kvarsittning i en vecka typ...

Dolores Umbridge, spelad av Imelda Staunton

Karaktär 6 : Gemma Teller Morrow i Sons of Anarchy!

Den här människan får mig att må fysiskt illa! Av just den anledningen som med många andra i den här listan så måste hon få precis som hon vill, hon har alltid rätt och allt ska göras på hennes sätt. Och hon skyr heller inga medel för att få det som hon vill. Av just den anledning är det inte heller nån som vill bråka med henne, så klart hon får som hon vill. Sådan mor Sådan son.... typ 

Gemma Teller Morrow spelas av Katey Sagal i tv-serien (hon är också en grymt duktig skådespelare och den enda rätta för den här rollen, jag följer som sagt Sons of Anarchy fortfarande även fast jag inte tycker om speciellt många där längre)

Karaktär 7 : Effie Trinket i The Hunger Games!

Bara det där att hon varje år är den som lottar ut två barn som ska dö. Och sedan klagar på att hon inte får vara i ett finare distrikt där det finns "riktiga vinnare". Samtidigt som hon bara babblar på om att "det är en så stor ära för er att vara här" eller "detta är en otroligt fin möjlighet" som om dom hade nåt val, som om chansen var stor att de skulle få komma tillbaka.

 

Elisabeth Banks är skådisen som spelar Effie! Även fast jag inte har speciellt mycket till övers för karaktären så är det
även här en sjukt bra skådespelare. 

Karaktär 8: Kung Leck i serien De Utvalda!

Han är knappt med någonting i serien men ändå får man kalla kårar av den här mannen. Man kan kort och gott sammanfatta det hela med att han gillar att de på när folk torteras till döds!

Karaktär 9: Colin Sullivan i The Departed!

Han är en högt uppsatt delstatspolis och...Ja han lyckas infiltrera polisen och jobbar för Maffiabossen dom jagar. Sedan får han i uppdrag att få tag på tjallaren i teamet (ha själv alltså) och lyckas få andra ditsatta för att vara korrumperade. Men droppen som får bägaren att rinna över är när han lyckas radera alla bevisen på att Billy (Leonardo DiCaprio), som är polis och lyckades infiltrera Maffian någonsin var en polis då det bara var två stycken som visste om det varav en är död och en annan är avstängd från sin tjänst. Colin misstänker att Billy fått reda på att det var han som var den korrumperade polisen. 

Colin Sullivan, spelad av Matt Damon

Karaktär 10: Dante Materazzi i Änglarnas Kamp!

En av de mäktigaste nefilerna men dock står han på de fallna änglarnas sida i kriget mellan fallna änglar och nefiler bara för han tror att de har större chans att vinna kriget. Han planerar också att ta livet av nefilernas ledare så att han kan ta över och leda nefilerna mot en säker undergång!

bokens omslag, Finale är den engelska titeln