Praktik på Wermland opera

Förra veckan gjorde jag praktik på Wermland opera. Det var nåt av det roligaste jag gjort. Jag fick bland annat hjälpa till med kostymer och rekvisita till Shrek musikalen. Jag fick också se Evigt Ung. Dagen efter det så fick jag vara med när skådespelarna blev sminkade. Det var jätte kul att se och jätte kul att få träffa skådespelarna. Sen har jag också fått plocka ner massa kablar från next to normal. Kort sagt, det har varit en jätte kul vecka

Phantom of the opera

För några veckor sedan såg jag The phantom of the opera på Her majestys theatre i London. SPOILERVARNING Jag antar att de flesta vet vad denna världsberömda musikal handlar om, men jag drar det iallafall. Som sagt, på opera popularie i Paris är det en mystisk man (kanske) som terroriserar skådespelarna. Denna man, även kallad The phantom of the opera, är en man med vanställt ansikte som bor i kloakerna under operan. Han har blivit förälskad i sopranen Christine Daaé, han är hennes "angel of music" som lärt henne att sjunga så vackert. Till slut skrämmer han bort operans stora stjärna för att Christine ska få huvudrollen, när detta inte funkar kidnappar han Christine för att gifta sig med henne. Bara grejen att se phantom of the opera på west end i London är ju helt otroligt. Jag älskar denna musikal, det är helt fantastisk musik och story. Och musiken är helt otroligt mäktig, skådespelarna var helt otroliga. Inledningen var helt otrolig med den berömda ljuskronan som blinkade medans låten phantom of the opera spelades på orgel. Min favorit skådespelare var Marcus Lovett som the phantom. Alla skådespelare var jätte bra men han var bäst, han sjöng så att man trodde att man skulle blåsa bort från stolen. Det enda minuset i denna musikal har egentligen inget med skådespelarna att göra, det är bara om man inte är på humör för klassisk musikal går den inte att se. Men som en klassisk musikal och drama tar The phantom of the opera priset

Evigt ung

Jag har sett Evigt Ung på Wermland opera! SPOILERVARNING Musikalen handlar om några av Wermland Opera musikal artister, fast om 50 år när teater verksamheten är nedlagd och nu är ett äldreboende. Men en gång om dagen får dom komma framför järnridån och sitta i sina gamla rekvisita möbler och använda sina gamla scenkostymer. Då ser man att i de gamla kropparna slår unga hjärtan. I musikalen medverkade: Cecilie Nerfont Thorgersen, Christer Nerfont, Björn Eduard, Jonas Schlyter, Ann Sigurdson, Jakob Petren och Anna-Maria Krawe (vårdaren) alla spelar sig själva. Musikalen var helt underbart rolig, fylld med bra musik och skådespelare. Humorn var vid vissa tillfällen lite svart men man kunde inte låta bli att skratta. Den hade sjukt mycket jävlar anama, vilket också smittade av sig på publiken. Man blev glad och kände verkligen att bara för att kroppen är gammal behöver inte hjärtat vara det. Musikalen var även en aning sorglig på sina, ställen ett exempel är när Cecilie sjunger Forever Young med alfaville. Ibland fanns det scener som också fick en att tänka på hur man ser på äldre ibland, och hur man tar vara på sitt liv, fast dom sakerna avlöste sig så snabbt att man inte hann tänka på det förrän efteråt. Så, helt underbar musikal med både roliga och sorgliga bitar.

Varför jag är grymt svag för teater

Hej hej! Kalla mig gärna töntig eller vad som helst, men jag har en viss svaghet för teater, i synnerhet musikaler. Bara själva grejen med att det händer på riktigt framför en gör intrycket mycket större (tänker fortfarande på Next to Normal från i onsdags), jag gillar film, men teater är snäppet vassare, det kännas alltid mer äkta. Synd att det är svårt att se teater lite hur som helst som man kan med film. Personligen tycker jag att teaterskådespelarna får för lite uppskattning, det är jobbigt (vet av egen erfarenhet) att stå på en scen länge, även om filmskådisar gör ett bra jobb så gör musikalartisterna ett minst lika bra jobb när dom gör föreställningen i ett kör kväll efter kväll framför massa människor. Jag beundrar dom verkligen till tusen, beundrar nästan alla skådisar men teater har alltid större intryck på mig en film. Som jag sa blir det på nåt sätt större när det händer på riktigt och man inte bara ser det på en skärm. Har inte varit på teater på länge, kände verkligen hur den här kärleken för musikaler vaknade igen när jag såg Next to Normal i onsdags, den var hur bra som helst, grymma skådespelare. Har bara varit på Värmlands teatern tidigare, Wermlands operan lär jag gå fler gånger till. Som sagt, jag älskar teater och kommer alltid göra det. Alla kan inte hålla med mig, smaken är som baken, delad ;) detta är vad jag tycker :)

Next to normal

Hej på er alla glada (och ledsna för den delen) här kommer en recension på musikalen Next To Normal som jag såg igår SPOILERVARNING Musikalen handlar om en familj, mamma, pappa och två barn. Utåt sett ser de ut som vilken familj som helst, fast ja mamman pratar med sig själv och verkar inte riktigt som hon ska. Efter långt om länge visar det sig att mamman blev, sinnessjuk (bipolär) efter sonens (som är ungefär 18) oförklarliga sjukdom som orsakade hans död vid ungefär 1 års ålder. Musikalen gick som en pil rakt genom hjärtat, bästa jag sett. Scenen i sig var grymt tråkig, vit, men fick på nåt sätt massvis med färg av skådespelarnas agerande. Bästa skådespelaren var han som spelade den döde sonen i familjen, han var en otroligt duktig sångare och skådespelare och hans karaktär kändes nästan som den röda tråden genom allt. Anledningen till att allt blev som det blev. Jag själv kände mig en aning vimmelkantig när man en bit in i föreställningen fick veta att sonen var död, för då helt plötsligt insåg man att han bara var med i dom mest underliga situationer, ingen utom mamman verkade ta någon notis om honom och egentligen har de bara en dialog tre gånger i föreställningen och när hela familjen var samlad var han mest i utkanten. Denna musikal har jag verkligen inte sett för sista gången, jag älskade den. Helt klart 5 av 5 Skådespelare: Mamma Diana: Cecilie Nerfont Thorgersen Pappan Dan: Christer Nerfont Dottern Natalie: Mari Lerberg Fossum Sonen Gabriel: Ole Aleksander Bolstad Bang Doktor Frisk & Doktor Blindh: Melker Sörensen Natalies pojkvän Henrik: Jonas Schlyter

Arvtagaren

Hejsan Har nyligen bytt telefon och upptäckt att jag kan göra inlägg via telefonen. I sommar så har jag läst Arvtagaren, sista delen i serien om Eragon och draken Saphira. Boken var grymt tjock (vilket jag gillar för då tar den inte slut så snabbt). Och spännande. Boken handlar om Eragon och hans drake som ni till slut ska försöka besegra den onda kungen Galbatorix och hans svarta drake Shurikan. Eragon och Saphira har till son hjälp alver, dvärgar, människor och kuller (ett sorts monster som ser ut som troll). Galbatorix har vid sin sida Eragons äldre halvbror Murtagh och hans drake Törne som tvingats svära en trohetsed till kungen. Jag kände mig lite kluven till hur jag ville att boken skulle sluta eftersom jag gillar oväntade slut, men samtidigt vill jag ha lyckliga slut. Och jag kan säga (utan att avslöja för mycket) att jag blev nöjd på båda punkterna. Boken var rent ut sagt fantastisk, författaren hade allt en fantasyperson kan önska sig, drakar, onda kungar, trolldom, skumma djur och kärlek. Kände mig väldigt sorgsen när boken och därmed serien tog slut. Eragon är nog den bästa bokserie jag läst. För folk som vill läsa den: Bok 1 Eragon Bok 2 Den äldste Bok 3 Brisingr Bok 4 Arvtagaren

hejsan

hej, jag har inte hunnit skriva speciellt mycket p.g.a att skolan snart slutar och sånt. I helgen ska jag och mina kussar till liseberg ;D ska bli asskoj, har bestämt mig för att åka Kanonen och Uppswinget, eller iallafall försöka. Det är ju lätt att vara kaxig när man inte står där i kön och väntar på att få åka ;P I sommar ska jag läsa mycket böcker och kanske inte titta på lika mycket film, men det jag läser och ser kommer jag skriva om här så klart. Om ca 40 minuter ska jag se på tv-serien Alcatraz, det är en sci-fi serie om alla fångar på Alcatraz som helt plötsligt kommer tillbaka. Én film jag vill se är Green street hooligans elr hooligans som den kallas ibland. Den handlar om en studenten Matt Buckner som blir avstängd från sin skola Harvard och hälsar på sin syster där han träffar hennes yngre svoger Pete Dunham som är ledare i West ham uniteds fotbollshuligangäng Green street elite. Matt Buckner spelas av Elijah Wood och Pete Dunham spelas av Charlie Hunnam. hejsvejs så länge