Les Misérables

Jag har nu sett filmversionen av Les Misérables ett par gånger så jag skriver nu en recension med både ris och ros!

Handlingen utspelar sig över flera årtionden och innefattar flera personer.
Men man kan sammanfatta det så här: Filmen börjar 26 år efter den Franska Revolutionen och den före detta straffången Jean Valjean (Hugh Jackman) jagas av den hänsynslöse polisen Javert (Rusell Crowe) sedan flera år tillbaka på grund av att han bröt sin villkorliga frigivning.
När Valjean erbjuder sig att ta hand om fabriksarbetaren Fantines (Anne Hathaway) lilla dotter Cosette (liten flicka: Isabelle Allen, ung kvinna: Amanda Seyfried) så förändras hans liv för alltid.

Åtta år senare rasar en ny revolution i Frankrike och handlingen drar vidare, Valjean och Cosette befinner sig mitt i händelsernas centrum och Javert fortsätter sin jakt på Valjean som vill fly, Cosette möter kärleken som heter Marius (Eddie Redmayne) och är en av revolutionärerna som leds av den unga mannen Enjolras (Aaron Tveit)

filmomslaget

Ja vad säger man om detta då, Anne Hathaway vann en Oscar för sin roll och den förtjänade hon då hon lätt var en av de bästa skådespelarna i den här filmen. Hugh Jackman borde fått en han med, för sin roll som Jean Valjean.
Sånginsatserna... vill ju inte påstå att det var vackert (förutom dom biroller där det var professionella musikalartister) men det var inte falskt och att dom inte hade världens vackraste röster vägdes totalt upp av känslan i rösterna och skådespelarinsatserna så det gjorde inte så mycket, man tyckte det var bra iallafall!

Men vem har klippt den här filmen?! Den som gjorde det får nog vara lite mer uppmärksam på vad han/hon gör när Anne Hathaway byter kläder fyra gånger inom loppet av två minuter, hennes rutiga sjal försvinner, kommer tillbaka och sedan försvinner igen och sedan får hennes klänning helt plötsligt korta ärmar (detta har jag kollat många gånger) och sedan har vi Aaron Tveit som står och vevar med nåt svart som ser ut som en ihoprullad bok, men i nästa sekund... BORTA!!! jaja, shit happens and life goes on!

Ett annat minus var att låtarna hade fått byta plats, vissa solon var strukna som jag saknade och vissa karaktärer hade bytt repliker med varandra.

Men vi ska väl inte gnälla för mycket för som helhet var det en bra film, dock inte en fullpoängare.

de unga revolutionärerna, längst upp till vänster: Enjolras och bredvid honom Marius

Jean Valjean och Fantine

Cosette och Marius

Javert